Har aldrig tyckt om den där meningen. Har sett det en gång tidigare, jag blev inte glad då och blev definitivt inte gladare nu. Det brukar nämligen inte båda särskilt gott. Enligt mig är datorer och bilar sånt som bara ska gå och INTE börja tjafsa! Brukar vara rätt duktig på att dubbelspara bilder och sånt på en extern hårddisk, men det gör jag ju inte varje dag så oron över hur många kort som eventuellt försvunnit var väl den största. Tack och lov hade jag senast sparat i januari, så det var ju "bara" 2,5 månad sen. Har man dock en tjompilompa på 8 månader (och föresten grattis lillhjärtat på 8-månaders dagen igår!) så är 2,5 månad rätt lång tid och mycket dokumenterat i bilder. M kom i alla fall hem och lyckades få igång eländet i nått läge (som jag inte kommer på nu vad det heter), så fram med externa och sparade resterande bilder och annat av värde. Sen fick den gå igenom en del operativa ingrepp så får vi väl se om den har tänkt att återhämta sig eller om döden är nära. Hade däremot tänkt komma med lite bilder här, men eftersom den externa inte befinner sig just här där jag sitter så orkar jag inte hämta den och fixa med det just nu, utan det får bli vid ett senare tillfälle.

Men nu ska jag gå och dokumentera lite mer i bilder då. Som sagt blev lillhjärtat 8 månader igår och far numera runt i hela huset krypandes på rumpan, fötterna, knäna, ja lite av varje helt enkelt, men funkar gör det tydligen.

Nej, dessa målar fingrar kunde inte låta bli ändå. Jag har länge gått och intalat mig att jag SKA INTE förrän till sommaren och bara för någon dag sen så påpekade M att visst ska vi vänta med att måla där inne och det höll jag ju med om. Men så igår så tänkte jag att bara lite färg kan jag ju börja med...Det blev två hela väggar. Har ju dock de andra två väggarna kvar, men det är så mycket krimskrams på dom så det känns mest jobbigt för då måste det skruvas ner en massa. Fick ju höra rätt fort igår vad jag hade gjort och lär nog få höra det rätt många gånger till i framtiden :) men när jag får en idé är det ju så svårt att låta bli...för jag har en idé med det rummet och därför ville jag ju sätta igång litegrann i alla fall. Med dom här små har jag lärt mig att allt tar betydligt mycke längre tid än beräknat och det är bara att vänja sig vid de korta tillfällen man får. Två helvita väggar blev det i alla fall och rummet blev verkligen ljust!

Börjar få lite ordning på grejerna där inne också, men just nu är det stora dilemmat alla dessa tyger...och NEJ jag ska inte kasta dom...dom kan ju faktiskt vara bra att ha sen...Tror däremot jag måste prioritera bort lite andra grejer som finns i den stora garderoben så kanske jag kan göra några tyghyllor där. Just nu har jag en full kista, en full tvättkort, en full kartong åsså lite smått utspritt på olika ställen. Tänk om man skulle kunna lyckas att få samla alla dessa tyger på ett överskådligt ställe, då kanske jag skulle hitta dom när de väl är bra att ha. Men det är bara en dröm just nu och jag vet som sagt inte riktigt hur jag ska lösa det. Vågar inte vara och nalla ur M:s garderobsytor heller...det har jag gjort förut och jag brukar få höra det lite då och då.

Tog tillfället i akt idag när T sov och lånade lite maskiner i garaget. Har ju fått upp skåpen på väggen i datarummet, men då saknades det hyllplan till det ena så då började det krypa i snickerfingrarna. Ut i garaget och grävde fram några enkla spånskivor som funkade fint som hyllplan. Inte det roligaste materialet kanske, men det får duga utmärkt tillsvidare. Skåpen har ju dörrar så det syns ju inte från utsidan. Nu ringde dessutom farsan, som tänkte komma och göra klart taklisterna runt dessa skåp så nu måste jag visst sätta igång och arbeta lite. Har en eländig förkylning i kroppen som kommer och går och just nu kommer den, men det är bara att bita ihop. Det är ju skönt att få det klart där inne...fast nu ljög jag...klart blir det inte med taklisterna på plats, men i alla fall närmare klart än oklart. Får se om målning får vänta till sommaren då man lättare kan ställa ut saker på gräsmattan. Men det beror nog på om målarfingrarna får fart eller inte.

Och.........där sjönk blodsockernivån till det obefintliga! Brukar komma vid den här tiden. Humöret skenar åt alla håll, jag tål ingenting och vill helst bara lägga mig ner och dra täcket över huvudet. Tyvärr funkar det inte så bra. En 4-åring är dessutom riktigt duktig på att trampa på dom sista lugna nerverna vid dessa tillfällen. Jag blir tokig och hon blir ännu värre. Eller så är det så att hon inte är värre, men jag är inte lika tålig. Hur som helst brukar det bli lite lätt kaotiskt här hemma vid den här tiden. Middag blir det inte förrän om en timme. Borde kanske komma på nån bra strategi eftersom det här återkommer varje dag, men när det är över är det glömt och jag kommer inte på det förrän det är dags nästa gång. Det brukar även kunna inträffa där vid lunchtid, men då är det ju jag som bara är klantig och inte gör mat innan det är försent. Oftast slutar det med att jag gör mat till mig och S och när hennes mat är uppskuren (och allt annat som alltid ska göras) så inser jag att T:s gnäll beror på att hon också är jätte hungrig. Så då sitter jag där och ger T mat samtidigt som S vill ha mer mat, mer mjölk, inte vill äta alls mm samtidigt som jag försöker få i mig några halvkalla tuggor själv. Lustigt det där att man aldrig lär sig!

Så nu sitter jag här och borde egentligen ge T mat innan hon blir hysteriskt hungrig och så att jag hinner göra mat till oss andra innan M kommer hem. Men känner jag mig själv rätt kommer jag springa omkring som en yr höna i köket strax före halv sex eftersom T just ätit klart (om hon nu har hunnit det) och jag fortfarande inte har en blekaste aning om vad vi ska hitta på till middag...igen!

T är förkyld! Har varit det ett par dagar då snoret bara runnit. Nätterna har väl varit si så där med flera uppvaknanden, men hon har tack och lov inte varit tät. Inatt var dock ett undantag. Hon vaknade vid 03 och var fruktansvärt arg. Hon ville ha tutten, men kunde ju inte ha den i munnen eftersom det inte gick att andas genom näsan. Så jag tog upp henne och direkt öppnades näsan, men så fort jag la ner henne igen blev det tätt. Efter en halvtimme med en massa läggningsförsök så var ju hon så klart klarvaken och jag var mer död än levande. Så jag sparkade upp M istället som fick ägna resten av natten nere på bottenvåningen med lilltjompan. Hur det gick?...Det vet jag inte riktigt...vi har inte hunnit prata så mycket på morgonen, jag vaknade kl 8 och då låg dom och sov på soffan så jag skickade upp M och tog över på bottenvåningen. T vaknade direkt han gått upp och har vägrat sova sen dess, M sover fortfarande och han får väl sova tills han vaknar.

Hängig lilltjej!

Tidigt imorse gjorde visst markisen ett eget val att ta mark och nu for ännu mer!!! Haha...inte så kul att sitta vägg i vägg med dom snömassorna som skulle ner.

Tur det är baksidan och inte så stor risk att träffa någon 

Blev heldag i stan i lördags. Först påsklunch på M-backe hos svärmor och svärfar. Dagen började med moln, men sen sprack solen fram och det var helt underbart ute på altanen. Snappade upp en timmes sol i trädgårdsmöbeln, medan Tuva sov och Saga sprang runt som en nyutsläppt ko på grönbete. Ungarna fick sen stanna där medan vi gick några hus bort och la på köttet på årets första utomhusgrillning (om man bortser från korvgrillningen över öppen eld härom veckan). Hann äta klart lagom till hockeyns semifinal omgång 2 drog igång. Vinst 3-5 på bortaplan!Om jag inte minns helt fel för nu kände jag att jag blev väldigt osäker på resultatet...vinst blev det i alla fall!Drog vidare till T & P efter slutsignalen. De hade dragit till Byske när vi drog till stan så vi inväntade dom och strålade samman hemma hos dom. Efter ett antal klädbyten och en massa prat (+ lite rödvin på bordet) tog vi oss sent om sider ut. Märkte fort att det var alltför sent, för resten av kvällen fick vi erfara hur det är att stå i kö. Det tog säkert 45 minuter att ta sig in, inte fullt lika länge i garderoben ut från stället men det kändes dock som evigheter och sen tillslut ännu en till evighet i kö för att få oss nå käk! Visst ja, inte att förglömma väntan i baren på att få köpa en ynka liten öl, men jag kan väl förlåta hon som jobbade då det tydligen var hennes första kväll. Men vi hann ju nöta på dansgolvet i 1 timme i alla fall och bl.a shaka till Herrey's gyllene skor (vilket nog var första gången för mig där ute, om det var första gången i Stations historia ska jag inte uttala mig om då det var minst 1,5 år sen sist jag var dit). I väntan på käk kunde vi även lugnt konstatera att om nu folk ska tränga sig i kön så kan de väl ändå göra det lite smidigare! Hehehe...

Sammanfattningsvis träffade jag (förutom T) hela tre personer jag kände på ett i övrigt folktätt uteställe. Så om det är jag som blivit gammal eller om jag helt enkelt inte tittade så noga spelar inte mig nån roll för KUL hade vi i alla fall!!! Och som kronan på verket eller pricken över i:et så lyckades jag dessutom bita av en del av en tand. En riktigt lyckad kväll helt enkelt!

Party Party!!