Visste mycket väl att små ställen är så här (och Skellefteå är exakt likadant), men ibland blir jag ändå förvånad över människors otroliga nyfikenhet. Halva samhället har alltså vallfärdat till F-vägen i veckan för att titta på detta fenomen som kallas kalhygge (vilket det faktiskt inte har blivit ändå). Snacket går alltså på samhället och då måste ju varenda människa åka dit och titta så de då för allt i världen inte missar något skvaller. För tänk om de missade årets händelse, ja deras liv skulle ju definitivt vara över. Och eftersom våran gård ligger i anslutning till dessa skogar så har varenda jäkla bil stannat och vänt här. Efter ett tag blir man rätt avtrubbad av alla bilar som kommer in på gården, så avtrubbad att jag en dag blev förbannad och det visade sig vara pappa som faktiskt kom för att hälsa på :) Men det är ändå tragiskt så lite folk har att göra och är det nått som gör mig förbannad så är det otroligt nyfikna människor som helst går över lik för att inte missa nått litet skvaller. Ni kan ju ana hur det var när de som bott här i 30 år flyttade och huset fick nya ägare. Jag skämtar inte när jag säger att en del bilar stannade utanför och tittade in genom fönstret!

Bra Nina! For och handlade i afton. Bråttom, bråttom, snart stängning. Kommer till fiskpinnarna och kom på att jag kanske inte skulle lämna vagnen så långt bort ifall nån fick för sig att ta börsen...hmm...börsen ja...den låg ju hemma i handväskan! Ringa M? Nej, det lönades sig ju inte, för jag hade bilen med alla barnstolar. Köra hem och hämta den? Nej, vagnen med alla varor och 10 minuter kvar till stängning...skulle inte hinna. Ringa mamma? JA, jätte bra idé. Så mamma fick komma och lösa ut mig från Konsum och jag fick med mig veckans middagar hem! Ibland (eller oftast) är det toppen att ha de nära och kära i närheten som kan komma och ställa upp då det krisar sig.

Såg just "Debatt" som handlade om Uppdrag gransknings senaste reportage om demensvården. Nu har jag hunnit dravla ur mig en massa upprörda känslor för M så nu är jag helt matt, men det är ju helt sjukt!!! Det sitter människor som jobbar med dessa människor och vet hur situationerna kan se ut. Alla vet att det existerar och jävla KD hälsominister sitter och tycker att vi undersköterskor ska vara glada för vi har ju faktiskt fått en extra månadslön tack vare deras skattesänkningar. Jag säger inte att vi inte förtjänar extra pengarna, för det gör (så gott som) varenda människa som jobbar inom vården. Men deras jäkla skattesänkningar har även gjort att pengarna till vården har minskat!!!!

Sen sitter en pensionerad läkare (som för övrigt fortfarande kallar det långvården, vilket jag tycker säger en del bara det) och tycker att vi ska ta in en massa ungdomar som en slags väntjänst så att de får se hur de äldre har det. De kunde vara som hustomtar som kunde lägga de dementa osv. Att ungdomar idag får träffa äldre människor tycker jag är bara bra, men (som en kvinna tillslut ställde sig upp och sa) VI BEHÖVER PERSONAL! Vi behöver kompetent, kunnig personal som vet hur man bemöter och tar hand om personer med demens. Det är inte att bara lalla runt lite grann och vara trevlig. Det handlar om hur man bemöter i olika situationer, hur man löser olika etiska dilemman varje dag, finna orsaken till deras olika beteenden, lyssna med ALLA sinnen HELA tiden för att kunna hjälpa på rätt sätt mm, mm. Ja, det är en hel vetenskap och det är dags att våra politiker och även folk i allmänhet inser det och förstår att personer med demens är unika människor med olika behov som verkligen är värda att behandlas med respekt!