Dålig sömn i veckan. Febrig gnällig tjej och benvärk. Ja, benvärk! Alltid, konstant, hela tiden antingen hos den ena eller den andra. Man går runt som en zombie på nätterna tills man tillslut dråsar ihop nånstans. Att det sen är i lilltjejens säng utan kudde och med fingrar i munnen resten av natten känns i kroppen dagen efter. 

Inatt vet jag ingenting. Det var visst benvärk hos den äldre, men det var jag aldrig involverad i. Jag var väl så utslagen. Tror jag. Man kan aldrig så noga veta vad man pysslat på med under natten. Fast jag tror hon sa nått i morse om att pappa fixat alvedon. I morse ja. Ett jäkla liv före skam om välling och BENVÄRK - mamma styka foten, mamma styyyyk då!!! - och trängas i sängen. Jag vet precis hur det känns med benvärk så jag lider verkligen med de älskade små, men jag tror de ändå sover sig igenom benvärken mer än man gör som ligger bredvid. 

Men jag påverkas av min sömnbrist. Humöret är så dåligt som det kan bli. Efter att M steg upp har jag en massa minnen av skrik, klampande i trappen och gormande. En trotsig 6-åring är ju för toppen. Nej, det gjorde inte starten på dagen bättre. Och inatt kan jag inte påverka min egen sovtid. Jobbar sent och börjar tidigt. Jäkla helgtjänstgöring. Nån ska ju göra det också men jag hatar det. 

Ja, jag är bitter idag och ja, jag tycker fruktansvärt synd om mig själv!! Man får göra det ibland. Ont i huvudet har jag dessutom.