Känner en rastlöshet i kroppen idag. Önskar att snön försvunnit och marken gick att gräva i. I söndags när jag var på affär'n såg jag att de plockat fram alla fröer och jag tror det är det som är roten till min rastlöshet för tillfället. En idé jag fick i höstas började genast göra sig aktuell och det är egentligen bara en avvägning om när jag ska börja. Börja kan jag göra när som helst, men slutföra det kan jag inte förrän trädgårdslandet tinat fram och jorden blir brukbar. Längtar!

För att stilla detta "gröna-fingrar-när-det-närmar-sig-vår" intresse kan det tänkas att jag tar en tur förbi blomsteraffär'n idag. Länge sen jag var in och det finns en blomma jag sett på jobbet som jag gärna skulle vilja ha här hemma i fönstrena. Det innebär visserligen att jag skulle ha börjat sätta om alla blommor jag redan har här hemma (det är inte så många, men de har en förmåga att föröka sig för varje år då jag har jätte svårt att kasta det som fortfarande lever).

Som vanligt kommer alltså denna lilla rastlöshet att skrida iväg och bli ett stort projekt.

Tjuvtittade skatteverket igår och kan glädjas åt att det blir en slant över i år.

Tjoho!

Känns alltid lika trevligt och lite som att man vunnit på lotto,

trots att det ändå är pengar som man tjänat ihop.

Ja, det intresserar mig stort! Därför grämer jag mig faktiskt nu att jag jobbar kväll i stort sett varenda semifinalmatch som SAIK spelar. Jag hade ju turen att vara ledig varenda kvartsfinal de spelade så jag får väl igen det nu. I går, i 6:e kvartsfinalen, blev det alltså klart att SAIK gick vidare och Modo åkte ur. Det blev spännande, även om jag tycker att det var den tråkigaste och lamaste av kvartsfinalerna. Men tack vare två snabba mål i början så kunde dom ändå hålla ifrån och undvika en 7:e avgörande imorgon. 

Det verkar vara en stor glädje att Luleå försvann snabbt i kvarten mot det lag som SAIK nu ska möta. Jag kan tycka det känns trist då en eventuell final mellan norr- och västerbotten hade varit fantiskt roligt att följa! Men så kan det gå och det blir inte alltid som man tänkt sig.