Tror att jag idag ska påbörja operation kräkbortstädning, i alla rum förutom vårat sovrum då. Det får vänta till imorgon så det åtminstone får gå 48 timmar sen M's magsjukeutbrott. Sen ska väl jag inte ropa hej riktigt än, men jag hoppas jag ska klara mig även denna gång. I dagsläget känner jag mig bara mer förkyld än illamående. Trots att M nös mig rakt i ansiktet i samma veva som hans magsjuka bröt ut...det kanske var förkylningen jag fick istället. Men jag tror faktiskt jag hellre tar den än illamående å kräkningar. Och sen har jag inte tid att ligga nerbäddad i helgen, jag ska ju på skojsigheter i helgen som jag inte vill missa. Nej, nog babblat om det. Jag har som sagt tänkt städa. I första hand kidsens sovrum och renbädda deras sängar. Sen blir det säkert att dra av nedervåningen också när man liks är igång. Ska bara samla lite energi. Vet inte vad dom fick för tuppjuck idag, men båda barnen vaknade kl 05 och har inte sovit sen dess. 

PS. NU har Tuva fått biverkningarna av vaccinationen, för igår hade hon feber. Det är väl lika bra att ta allt på en gång när man liks VAB:ar DS

Hade en riktig pysseldag igår, jag å  S. Ja, T var också med på ett hörn så gott det gick. Hon hade nog gärna deltagit ännu mer om inte den där dumma mamman satte stopp för allt roligt med saxen å limmet å häftapparaten mm. Men det var en lagom aktivitet för två små slagna hjältar på bättringsvägen. Jag hittade min inspirationspärm längst in i en garderob så jag satt och uppdaterade den. Jag kan verkligen tycka det är så avslappnande att bara få sitta och klippa å klistra. Att S också tycker det är kul är något jag verkligen uppmuntrar. I dagsläget verkar hon verkligen ha fått min sida av kreativiteten och det känns skoj. När T sover brukar vi passa på, vissa dagar syr vi, andra dagar snickrar vi och vissa dagar klistrar vi. Men igår i alla fall satt jag med min pärm medan Saga gjorde detta kollage på garderobsdörrarna:

Ibland kan man bli tokig på allt hon klipper i och ska hänga upp överallt, men jag har lärt mig bita ihop, för det är trots allt underbart med barns fantasi och jag vill verkligen uppmuntra henne att fortsätta. Jag vet ju själv vad skapandet kan göra för sinnet.