Mitt humör har väl sakta men säkert förbättrats under dagen. Jag skjutsade nämligen "bråkstaken" på dagis och lilltjompan slocknade, så i 2 timmar fick jag göra precis vad jag ville :). Slutade med att jag krattade gräsmattan i 1,5 timme, men det är faktiskt riktigt skönt när man får göra såna saker utan att hela tiden bli avbruten. Sedan ägnade jag sista halvtimmen åt att sy klart kuddfodralet till ena soffkudden...äntligen. Det har tagit sin lilla tid, då jag sällan får sitta så länge i sträck. Tänkte göra ett till också så vi får väl se hur lång tid det tar. Håller på att sy en klänning samtidigt dessutom. Men jag saknar ett kantband som jag vill ha så det får vi fixa en annan gång.

Just nu är det bara att roa gnällfian som gäller. Sen hon vaknade, efter sin 2-timmars lur, har hon nämligen mest bara gråtit och gnällt och det är inte riktigt likt henne. Uppdrag: Hitta gnällorsaken!

Livet är inte alltid lika underbart!!!! Nu har vi haft turen att faktiskt fått sova till efter halv nio med jämna mellanrum, men det gör mig inte mindre irriterad mornar som dessa. Har haft T bredvid mig sen 01:30 inatt, men vaknade med ett ryck vid 6-tiden av att hon vaknade med ett ryck. Bakom henne låg hennes flinande storasyster, som jag hann se snabbt drog åt sig handen. Jag viskade åt henne att sluta väcka T och skyndade mig att försöka få henne att somna om. Hon sov nog innan jag hunnit luta ner huvudet mot kudden, men några sekunder senare så var hennes syster tvungen att sticka fingrarna i hennes rygg igen...och igen...och igen...och igen...Jag blir TOKIG!!!!! Alla andra låg och sov utom hon (tydligen) och då måste ALLA ANDRA vakna och vilket sätt är då inte bättre än att väcka lillasystern. Det som gör mig galen är att hon fullkomligt skiter i vad vi säger och ligger där och flinar medan hon medvetet både väcker och gör henne illa. Så nu är jag på uselt humör och det känns som hela dagen är förstörd! Det går säkert över om ett tag, men jag hatar att vara på uselt humör innan jag knappt öppnat ögonen.