För nästa tjej satte igång igår å kräktes hela kvällen + halva natten. Kan bara konstatera att en 5-åring är betydligt lättare att hantera än en 1-åring. 

Kom hem igår, lite lätt slut i kroppen, efter en jobbarhelg. Mange redo att slå igång Solsidan. Hann just se det klart då det ropas "Pappaaaaa" från övervåningen. Jag kommer upp och möts av ett peppat litet barn som står och pekar medan hon säger "Oj" upprepade gånger. Jo, oj, kunde man ju säga. Där var det spya. Hon hade kräkts en gång mitt på dan igår, men sen blev det inget mer...förrän resten av natten då så klart. Känner mig nalta sliten idag, men hon som kräkts vaknade 06:10 och har fortsättningsvis varit lika peppad som igår. 

Ja, ja, bara gilla läget. Ska man bli smittad så ska man, annars så klarar vi oss väl. Det återstår bara att se. Morgonens vatten, 10 ml välling och hela festis har då hittills stannat kvar i magen på lilltjompan så det hurrar vi för.

Dags för nästa åkomma. Feber, snor och hosta hos lilltjompan. Är riktigt less på att aldrig komma in i vardagen och få lite normala rutiner, men jag orkar inte lägga så mycket mer energi på det. Små barn är sjuka och våra har haft en sån höst och vinter, bara att gilla läget och hoppas dom dragit på sig så mycket skit att det blir mindre av det sen...

Jag behövde inte tillbringa helgen kräkandes, S har istället gjort det =( Idag är hon dock tillbaka i gängorna. Det märks för nu orkar hon bråka om det mesta igen. Hon är så mysig när hon är sjuk, då är det inget tjafs. Vi har iofs kommit på varför, jo för då får hon allt hon vill. Kräks hon och glass är det enda hon får i sig ja då får hon glass. Men sen kommer dagen då hon blir piggare och kan börja äta, då är det samma visa igen. Alltid detta krusande med maten och jag är så j-vla less. Det är som att hon ska ta igen dom dagar hon inte orkat bråka. Men förutom det så är det skönt att se att hon är på benen igen och det går åt rätt håll.

Efter månader av sjukdomar hos de övriga i familjen började jag tro att ingenting skulle bita på mig, men ack vad jag bedrog mig. Igår fick det tillslut fäste. Vaknade med den där känslan att nånting störde i svalget. Dagen förflöt och det blev inte värre, men när vi igårkväll landade i soffan slog allting till. Feber och ond hals. Hade laddat för en myskväll, men jag tog mig inte ens igenom hela hockeymatchen. Direkt vi fått i säng ungarna slocknade jag i soffan, så så trevlig var jag. Vaknade idag med svullen och ond hals. Kämpade för att hålla tillbaka den onda hostan som låg och kittlade där bak i svalget och rösten var inte mycket till ljudstyrka. Dock ingen kännbar feber. Efter lite honungste har jag nu fått tillbaka lite röst och efter några hostattacker känns det lite bättre. Imorgon börjar en ny arbetsvecka och jag hade inte tänkt vara borta från den, men dagen får utvisa hur det blir med det. 

Senaste åren har jag haft en rädsla för att jag kommer att få cancer och dö i det. Antagligen beror det på att två nära släktingar (och nu för ett par veckor sen blev det en tredje) har gått bort i den sjukdomen alldeles för tidigt. Förr kändes det som att dom flesta som fick cancer ändå blev botade, men efter 2008 kändes det inte längre så. Speciellt kommer tanken att tänk om jag egentligen går omkring och är sjuk fast jag inget märker förrän det är försent?! Tur man har andra saker att fundera på också för bara gå och grubbla på det där skulle antagligen göra en galen.

För det har blivit några stycken och precis under mina nattpass...ingenting har gått rätt! Svärfars behövde tillbaka deras bil för den andra gick sönder. Våran bil hade samma dag slut batteri just när jag skulle till jobbet. Har racklat bort både nycklar och kort till  jobbet (dock återfunnet). Avloppet i köket läckte och spred vatten under golvet så det är bortplockat en bit (tack och lov ingen större skada skedd). Jag har racklat bort mitt parkeringskort till jobbet mitt i alla byten av bilar. Pelletsen tog slut här inne mitt i all snöyra och vi hade oskottat 10 meter ut till förrådet. Ja, kan inte säga att sömnen blivit det optimala, men nu är jag leeeedig och jag HOPPAS eländet ger sig så vi får njuta av en trevlig jul, för efter helgen är det bara att räkna pengarna i sparbössan och ut på biljakt!

Här ovan har ni anledningarna till att jag inte uppdaterat mina dagliga inlägg, men dom kommer retroaktivt bara jag får sova till mig lite och sno dygnet.