Fick ett samtal för en stund sen som värmde i hjärtat och som fick mig att känna mig betydelsefull igen. Hon tog sig tid att ställa frågan "Hur känns det" och ägnade sedan en bra stund åt att lyssna och resonera. Tack A-L! Även om du inte läser detta så betydde det mer än jag trodde det skulle göra i dessa osäkra tider.

Intagningsstopp sen 1,5 vecka tillbaka, men ändå 7 nya patienter. Igår kl 16:30 en överbeläggning. Nedragning av 10 platser känns inte så aktuellt i nuläget. Men det är ju bara min åsikt. Vi ska nog få dras med det här länge och livet i 2 veckors format lär fortsätta ett bra tag till. 

Tycka vad man vill om fb, men det fungerar faktiskt perfekt för informationsspridning till en större skara människor. Då jag själv känner mig lite isolerad finns det ju andra som faktiskt befinner sig på jobbet och snappar upp vad som händer. Så på torsdag/fredag verkar domen falla för de utvalda som blir förflyttade. Förhoppningsvis får vi nått sorts tidsperspektiv då också eftersom vi tydligen inte fått något datum för intagningsstopp ännu. 

Så tack kära kollegor som håller mig underrättad så jag inte behöver lägga energi på att sitta och ringa runt varje dag.

Hade sånt i fredags med jobbet. Typ sista kvällen med gänget, fast besluten tas ju aldrig så vi får leva i ovisshet ett tag till. Men det ska man inte deppa över en kväll som den och det gjorde vi inte heller. Skoj var det! Med strippshowen som favorit i repris. Annars då....E lyckades inte lura M med rosén som sist, servetter är bra till många saker, lite norsk kareoke, Viagra i samtalsform och störst ös under städningen mm mm.

Härligt avslut med ett härligt arbetsgäng. Imorgon tillbaka till verkligheten, fast besluten lär dröja på sig ytterligare nån vecka.  

Äntligen! Efter alla dagens måsten kanske jag kan göra nått som faktiskt är roligt. Men min mörbultade kropp börjar vara slut så det blir väl att skjuta det roliga på framtiden...som vanligt.

Så här har den sett ut idag. Vissa har det bra :)

   20 meter helt oskottad grusgång vs 185 cm soffhäng

Efter en snörik vardagsvecka kom så helgen med riktigt härligt väder. Som sagt, runt -5 och mestadels uppehåll. Därför kom det lite som en chock att vakna till -20 helt plötsligt imorse. Dom kalla graderna i januari är väl inget konstigt i sig, men i år har som ingenting varit normalt. Ja ja, bara dra på kaminen lite mer, vira halsduken lite tätare runt halsen och dra ner mössan lite mer över huvudet så ska det nog inte vara några problem. Fast idag är vi ju lediga så då tror jag rent att vi skippar det här med att gå ut. Ta bort det sista av julen kanske...

Har varit matt i veckan. Så där matt så att jag blivit andfådd vid minsta lilla ansträngning och mjölksyran har sprängt i benen. Kidsen for till farmors i torsdags och igår vaknade jag efter 9 timmars sammanhängande sömn som en ny människa. Antar att det var bristen av sömn som hade börjat ta ut sin rätt. Inte för att jag sovit mindre än vanligt, men det är nog över 6 år sen jag sov 9 timmar i ett sträck. Dom här små liven har kraschat sömnen för mig och även om jag flera gånger tidigare fått sova ostört så har kroppen velat vakna upp några gånger per natt ändå. Jag hoppas utvilan ska sitta i ett tag och att morgonens likkänsla snart ger med sig. Idag är det ju en massa saker i planeringen.